Om utträde ur Svenska Kyrkan

Innehåll

  1. Inledning
  2. Varför stanna kvar i Svenska Kyrkan?
  3. Konsekvenser av att lämna Svenska Kyrkan
  4. Hur går jag ur Svenska Kyrkan?
  5. Sammanfattning
  6. Länkar

Inledning

En undersökning 2004 (Dagen 2004) visade att var fjärde av Svenska Kyrkans drygt sju miljoner medlemmar ibland funderade på att gå ur kyrkan. Året innan hade 53 000 personer begärt utträde. Den här artikeln beskriver argument för och mot att lämna Svenska Kyrkan, konsekvenserna av att gå ur och beskriver hur man går tillväga. Syftet är inte att propagera för att lämna Svenska Kyrkan, det är ett beslut som är upp till var och en att fatta, men att försöka belysa de funderingar man kan ha när man går i tankar på att lämna kyrkan.

Enkelt kan man säga att det enda du förlorar på att lämna Svenska Kyrkan är rätten till en kristen begravningsceremoni och kyrklig vigsel. Kyrkan kan tillåta att du, mot avgift, får tillgång till dessa ceremonier. Övriga kostnader i samband med begravning samt rätten till en begravningsplats betalas av den obligatoriska begravningsavgiften som alla skattebetalare bidrar till, oavsett om de är medlemmar i Svenska Kyrkan eller inte. Kyrklig vigsel har du rätt till om minst en av de blivande makarna är medlem i Svenska Kyrkan. Du får inte heller vara med i konfirmationsakten om du inte är medlem i Svenska Kyrkan, men det går bra att delta i konfirmationsundervisningen (det så kallade konfirmationsarbetet) och konfirmationsceremonin. Man kan bli medlem i Svenska Kyrkan under konfirmationsarbetet om man väljer att bli konfirmerad.

Varför stanna kvar i Svenska Kyrkan?

Innan år 2000 blev man automatiskt medlem i Svenska Kyrkan vid födseln. Efter detta år blir man istället ansluten i samband med dopet. Trots att färre än 80% av svenskarna är medlemmar i kyrkan väljer nära 70% att döpa sina barn i kyrkans regi. De flesta svenskar har alltså inte blivit medlemmar av en egen viljeakt. Vilka skäl finns det då att välja att stanna kvar som medlem? När var fjärde medlem ibland tänker på att gå ur kyrkan, varför tar de inte steget? Kanske känns det inte angeläget att gå ur, eller också känns det lite pinsamt, som att protestera.

Ideologiska skäl

Ett naturligt skäl att stanna kvar som medlem i Svenska Kyrkan är att man tror på Gud och att Jesus är världens frälsare, samtidigt som man inte är med i någon annan kristen församling. Att var medlem i Svenska Kyrkan kan vara ett sätt att stärka sin identitet som kristen. Om man tror på Kyrkans trosbekännelse som läses vid dop och konfirmation, den så kallade Apostoliska Trosbekännelsen, vill man antagligen vara kvar som medlem:

Apostoliska Trosbekännelsen

Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
himmelens och jordens skapare.

Vi tror ock på Jesus Kristus,
hans enfödde Son, vår Herre,
vilken är avlad av den helige Ande,
född av jungfrun Maria,
pinad under Pontius Pilatus,
korsfäst, död och begraven,
nederstigen till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
uppstigen till himmelen,
sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida,
därifrån igenkommande till att döma
levande och döda.

Vi tror ock på den helige Ande,
en helig allmännelig kyrka,
de heligas samfund, syndernas förlåtelse,
de dödas uppståndelse och ett evigt liv.

Drygt 30% av Svenska Kyrkans medlemmar 2004 betecknade sig själva som ateister eller agnostiker. Dessa medlemmar instämmer alltså knappast i kyrkans trosbekännelse, och då finns det heller ingen anledning att stanna kvar. Även om man tror på en gud eller högre makt är det inte säkert att man instämmer i trosbekännelsen. Varför då vara med i en organisation vars grundläggande lära man inte delar? Som ateist eller agnostiker är det troligt att man snarare delar Humanisternas livssyn.

Många lämnar också kyrkan i protest mot att den inte gör tillräckligt mot homofober, kvinnoprästmotståndare och andra präster som tillåts representera kyrkan trots kontroversiella åsikter.

Egennytta

En annan anledning till att stanna kvar i Svenska Kyrkan kan vara att man personligen tjänar på det. Kyrkans medlemmar har rätt till vissa tjänster som Svenska Kyrkan erbjuder, såsom konfirmation, vigsel och begravning. Som medlem har man också rösträtt och kan på så sätt påverka kyrkans aktiviteter.

Om man inte delar kyrkans lära borde argumentet att medlemmar har rösträtt inte vara särskilt angeläget. Att vara med i Svenska Kyrkan för att få rösta i dess val är som att gå med i ett politiskt parti som man inte sympatiserar med för att få rösta på dess årsmöte. Som icke-medlem har man under vissa förutsättningar rätt att delta i kyrkans aktiviteter i alla fall (mer om det längre ned). Om man är medlem av rent egoistiska skäl kan man dessutom gå med i kyrkan när man behöver dess tjänster.

Delar man inte kyrkans lära finns det borgerliga alternativ, där man kan ta bort de religiösa inslagen om de känns fel och där man har full frihet att själv välja inramning av ceremonierna. En person som har genomgått utbildning för att förrätta borgerliga ceremonier kallas officient. I länklistan nedan finns adresser till två borgerliga officienters hemsidor. Humanisterna erbjuder via sina officienter bland annat humanistiskt barnvälkomnande, giftermål, partnerskap, begravning och till och med konfirmation.

Ett starkt skäl för många att lämna kyrkan är ekonomiskt. Exakt hur mycket man måste betala som medlem varierar från församling till församling. Medlemmar betalade år 2004 i genomsnitt 1,19 kronor per intjänad hundralapp i kyrkoskatt, eller kyrkoavgift som det heter sedan 2000. I kyrkoavgiften ingår en begravningsavgift på i genomsnitt 23 öre som även icke-medlemmar måste betala. För varje 100 000 i årslön innebär det att man i genomsnitt tjänar 960 kronor om året på att gå ur - pengar som kunde ha använts till mer angelägna saker, t.ex att få hushållsekonomin att gå ihop varje månad.

Solidariska skäl

Svenska Kyrkan har en stor social verksamhet med internationellt bistånd och stöd till hemlösa, så kallad diakoni, samt krisgrupper. Om man uppskattar det arbete Svenska Kyrkan utför vill man kanske vara med för att stötta denna verksamhet.

Något som kan vara irriterande för vissa är att diakonisk verksamhet är en form av mission. Om man vill fortsätta att stödja bistånd när man har lämnat Svenska Kyrkan finns det icke-religiösa organisationer som man kan stödja ekonomiskt istället, t.ex Amnesty International, Rädda Barnen, BRIS, Läkare utan gränser, SOS-barnbyar, Unicef eller en lokal idrottsförening. Många av dessa organisationer erbjuder sina medlemmar möjlighet att stödja dem ekonomiskt varje månad via autogiro. Om det känns egoistiskt att lämna kyrkan av ekonomiska skäl kan man gärna betala motsvarande summa till dem istället. På det sättet kan man också välja att strypa bidraget tillfälligt om man behöver pengarna till annat.

Man kan till och med välja att direkt stödja Svenska Kyrkans organisationer om man föredrar det. Några exempel på sådana organisationer är EFS, Lutherhjälpen och Stadsmissionen.

Ett annat sätt att stödja ideella organisationer, samtidigt som man själv tjänar på det, är att spara i en etisk fond som delar ut en del av sin avkastning till ideell verksamhet. Ett exempel på en sådan fond är Bancos Humanfond.

Konsekvenser av att lämna Svenska Kyrkan

Även om man har funderat över ovanstående anledningar att vara kvar som medlem i Svenska Kyrkan och kommit fram till att man inte delar dess livssyn och hellre vill stödja andra organisationer är det många som inte vågar gå ur av rädsla att förlora möjligheten att nyttja kyrkans verksamhet. Man vet vad man har, men inte vad man får, eller vet man det? Många medlemmar vet inte vad man har rätt till som medlem i Svenska Kyrkan och vad man fortfarande har rätt till efter att ha lämnat den.

Dop

En rit som är öppen för alla oavsett om man är medlem i Svenska Kyrkan eller inte är dopet. Gissningsvis beror detta på att den som döps i kyrkans regi blir medlem i Svenska Kyrkan. Man förlorar alltså inte rätten att döpa sina barn i kyrkans regi om man inte är medlem. Däremot bör man ställa sig frågan varför man döper in sitt barn som medlem om man inte själv vill vara med. Varför inte vänta tills barnet själv blir moget att välja om det vill bli döpt eller medlem i en kyrka? Dopet är ett kristet sakrament med stark religiös betydelse. Om man instämmer i dopet som religiös rit bör man kanske själv vara medlem i någon kyrka, och om man inte gör det kan man lika gärna ha ett borgerligt barnvälkomnande eller en namnfest. Man slipper då den religiösa ritualen och barnet ges möjlighet att själv välja om det vill döpas eller inte. Dopet är oåterkalleligt och det finns ingen kristen rit för att tvätta bort det om man inte vill vara döpt.

En vanlig missuppfattning är att barnet får sitt namn genom dopet. Så är inte fallet - det kristna dopet är ingen namngivningsceremoni utan ett kristet sakrament där Gud ger människan del av det himmelska livet.

På senare tid blir barn inte automatiskt medlemmar i Svenska Kyrkan när de döps, men kyrkan erbjuder fortfarande medlemskap i samband med dopet, även för omyndiga barn som är för små för att bestämma själva. Om föräldrarna är medlemmar i kyrkan är detta självklart inget problem, men om man själv har valt att inte vara medlem kan man ifrågasätta det riktiga i att anmäla barnet som medlem. Det finns alltså inget krav att anmäla barnet som medlem i samband med dopet.

Fotnot: På Svenska Kyrkans hemsida framgår att man blir medlem genom dopet. Jag har därför skrivit till Svenska Kyrkan och frågat hur det egentligen ligger till, för präster opponerar sig när man hävdar att så är fallet.

Konfirmation

(Avvaktar svar från Svenska Kyrkan på frågor ställda med epost.)

Enligt kyrkoordningen måste man vara döpt och medlem av Svenska Kyrkan för att kunna konfirmeras. Kristen konfirmation är inte bara ett läger man går på, utan ett sätt att bekräfta dopet samt tillhörigheten till den kristna gemenskapen. Innan konfirmationen kan man bli döpt om man ännu inte är det. Som odöpt får man deltaga i konfirmationsundervisningen (det så kallade konfirmationsarbetet) och konfirmationsceremonin men man får inte vara med i själva konfirmationsakten, eftersom det är en bekräftelse av dopet och man inte kan bekräfta något man inte har.

För den som vill diskutera livsåskådningsfrågor utan religiösa inslag erbjuder Humanisterna Humanistisk Konfirmation på flera ställen i hela landet. En Humanistisk Konfirmation utgår från Humanismens livssyn och därför diskuteras inte så mycket kristendom, utan fokus ligger på livsåskådningsfrågor som mänskliga rättigheter, rätt och fel samt kärlek. Detta diskuteras naturligtvis även på en kristen konfirmation, men fokus ligger där på bibelläsning och den kristna läran. Den Humanistiska konfirmationen ställer livsåskådningfrågorna i centrum. Det finns ingen konfirmationsakt på Humanistisk Konfirmation, utan den sker i form av ett läger som avslutas med en högtidlig avslutning.

Giftermål

Det räcker med att den ena partnern är medlem i Svenska Kyrkan för att få gifta sig i dess regi. En präst kan välja att viga två icke-medlemmar om han eller hon vill, men de blivande makarna har inte rätt att kräva det av kyrkan. Prästen kan också kräva att man betalar kostnad för präst, organist och vaktmästare om ingen partner är medlem, men det är pengar man tjänar in på att inte vara medlem. Det är knappast heller någon stor utgift i förhållande till övriga kostnader i samband med giftemålet.

Precis som med dopet kan man fråga sig varför två blivande makar som valt att lämna Svenska Kyrkan vill vigas i dess regi. Om man känner en sådan samhörighet med kyrkan bör man kanske kvarstå som medlem. Om inte finns det borgerliga alternativ som kan vara minst lika vackra som att vigas i en kyrka. Man kan t.ex gifta sig i stadens rådhus (i Helsingborg finns ett jättevackert rådhus med blyinfattade fönster), en avsakraliserad* kyrka eller en hembygsgård. På sommaren kan det vara vackert att gifta sig ute i naturen - på en strand, en äng eller i en skogsdunge. En kyrklig vigsel har vissa obligatoriska moment och kyrkan kan bestämma att ett musikstycke är opassande. Vid ett borgerligt giftermål har man förutsättningar att välja själv hur ceremonin ska utformas.

Begravning

Som medlem har man rätt att begravas i kristen regi. Icke-medlemmar betalar en begravningsavgift till Svenska Kyrkan eller kommunen (år 2004 gällde det Stockholms och Tranås kommuner). I den avgiften ingår plats på kyrkogård eller allmän gravplats. Avgiften bekostar också personal, lokaler och utrustning för att sköta begravningsplatserna, samt hanteringen av den döde, transport av kistan till platsen för begravningsceremonin och vidare transport till gravplatsen eller krematoriet. Skötseln av den enskilda graven (ogräsrensning och blommor) ingår inte i begravningsavgiften vare sig man är medlem eller inte. De anhöriga har även rätt att ta avsked av den döde i en profan lokal, och på de flesta bårhus finns ett kapell som enkelt kan omvandlas till en sådan.

I likhet med giftermål är det upp till kyrkan att avgöra om man vill hålla en begravningsceremoni för någon som inte är medlem. Ansvaret för detta beslut ligger formellt på kyrkoherden. Församlingen kan bestämma om den vill ta ut en avgift för ceremonin. Allt annat än själva ceremonin ingår i begravningsavgiften. Precis som när det gäller vigsel bör man fundera på om man vill bli begravd i kyrkans regi, och har man rent egoistiska motiv till detta kan man bli medlem om man vet att man är döende. Om det inte spelar någon roll hur begravningsceremonin går till bör man kanske inte vara med i kyrkan bara för att kunna begravas i dess regi. En kristen begravning innehåller vissa moment som kan upplevas som stötande för en icke-kristen, t.ex att man ber att Gud ska förlåta den dödes synder, och då kan det kännas bättre att själv få bestämma över sin egen begravning. Det finns gott om platser i naturen där man kan ha vackra ceremonier. Varför inte ha den på en plats som betydde mycket i den avlidnes liv?

I samband med att man funderar över sin egen begravning bör man ta ställning till om man vill anmäla sig till Donationsregistret och donera sina organ och vävnader till medicinska ändamål. Ens egen död kan vara räddningen för många andras liv och ett sätt att leva vidare efter sin död.

Kyrkobyggnaden

Det finns inget krav på att vara medlem för att besöka kyrkolokalen eller delta i vissa av kyrkans aktiviteter, såsom gudstjänst, en anhörigs begravning, vigsel, julotta eller konsert. Om man ofta besöker kyrkan kan det vara värt att kvarstå som medlem, men annars bör man ställa sig frågan om det är värt det.

Man måste vara döpt för att få delta i nattvarden. Det finns dock inget krav på att man måste vara medlem i Svenska Kyrkan, eftersom den accepterar dop som skett i andra församlingar. Nattvarden är ett kristet sakrament där man enligt kristen tro kommer i förbindelse med Jesus Kristus. Det finns dock inget sätt för kyrkan att kontrollera att man är döpt, men det kan anses oetiskt att vara med i en ceremoni om man bryter mot dess regler. Som odöpt kan man istället be om välsignelse genom att lägga sin högra hand på vänster axel. Den som välsignas har inte rätt att ta del av brödet och vinet, men döpta och icke-döpta som välsignas behandlas på samma sätt.

Ett annat vanligt skäl till att stanna kvar i Svenska Kyrkan är att det är den organisation som bevarar våra kyrkor, och man vill bidra till det. Samtidigt ska man veta att Svenska Kyrkan får flera hundra miljoner årligen av Svenska staten för att sköta sina kyrkor. År 2004 var den summan 150 miljoner kronor, men regeringen har beslutat att den ska höjas successivt till 460 miljoner kronor år 2009.

Hur går jag ur Svenska Kyrkan?

Att gå ur Svenska Kyrkan är enkelt. Det räcker att skriva ett brev till din församling och begära utträde. Du måste ange namn, personnummer och bostadsadress samt skriva under anmälan. Om du är omyndig måste dina förmyndare skicka anmälan. Är du över 12 år måste du ge ditt samtycke. Kyrkan kan skicka en enkät till dig och fråga efter dina motiv för att gå ur, men du är inte tvingad att besvara den för att utträdet ska vara giltigt. Om du är osäker på vilken församling du tillhör kan du söka efter din församling på Svenska Kyrkans hemsida. Vilken församling du tillhör står även på skattebeskedet från myndigheterna. Utlandssvenskar skriver istället till Kyrkostyrelsen, kyrkorätt och organisation, 751 70 Uppsala.

På webben finns flera formulär för att gå ur Svenska Kyrkan (Kyrkans sida). Om du vill vara säker på att få med det nödvändiga kan du skriva ut ett sådant och skicka till församlingen. Annars skickar din församling en blankett till dig om du begär det. Du kan ringa till Svenska kyrkans InformationsService 018-16 96 00 om du är osäker.

För att slippa betala kyrkoskatten måste du göra anmälan före 2 November året innan beskattningsåret. Om ansökan inkommer efter detta datum måste du betala kyrkoavgift hela nästkommande beskattningsår.

Sammanfattning

Om man ofta besöker kyrkan eller tycker att Svenska Kyrkans ceremonier är viktiga bör man fundera på om man vill kvarstå som medlem, men om man inte delar dess livssyn och stöts av dess förlåtande attityd till präster med inhumana åsikter bör man lämna den. Kyrkan har en hel del aktiviteter som är positiva för samhället. Vill man fortsätta stödja denna verksamhet kan man göra det på frivillig basis, eller stödja helt andra organisationer. Efter att ha lämnat kyrkan har man fortfarande tillgång till dop och begravning. Det enda du förlorar på att gå ur Svenska Kyrkan är i princip rätten att vigas och begravas i dess regi. I vissa fall kan man ändå vigas eller begravas av kyrkan. Det kan kosta en avgift för kyrkans utgifter i samband med ceremonin, men de pengarna tjänar man in på att inte vara medlem. Om man inte är medlem har man full frihet att själv välja vilka ceremonier man vill ha för livets övergångar. Har man inget behov av kristna ceremonier är detta ytterligare ett skäl att lämna kyrkan.

För att gå ur kyrkan räcker det med att skriva ett brev till sin församling och begära utträde, men man kan också skriva ut en blankett och skicka in om man vill vara säker på att få med det nödvändiga, eller ringa Svenska kyrkans InformationsService, tfn 018-16 96 00 så hjälper de dig att gå ur.

Ordförklaring

*Sakral innebär att något är förknippat med gudstjänstliv. En avsakralisering innebär att religiösa symboler avlägnas och att det som avsakraliseras avlyses som föremål för kristen gudstjänst. Exempel på en avsakraliserade kyrkor är Skeppsholmsrotundan (f.d. Skeppsholmskyrkan) på Skeppsholmen i centrala Stockholm och Allhelgonakyrkan på ön Ven utanför Landskrona.

Länkar

  1. Att gå ur Svenska Kyrkan (Svenska kyrkan)
  2. Blankett för utträde ur Svenska Kyrkan (Svenska kyrkan)
  3. Humanisterna
  4. Sök efter din församling (Svenska Kyrkan)

Författare

Sidan är skriven av Fredrik Bendz

tillbaks  Tillbaks till startsidan

Copyright © ateism.se

Sidan skapades den 28 oktober 2004
Sidan uppdaterades senast den 30 november 2005

Kontakta ateism.se

(* extern anslutning)