Definition av ordet ateism

Innehåll

Inledning
Definition
Stark och svag ateism
Ordets grekiska rötter
Ordboksdefinitionen
Hur andra ateister definierar ateismen
Sammanfattning

Många bär på en missuppfattning om vad ateismen egentligen är, och denna missuppfattning förstärks tyvärr av ordböckernas definition (även om det är en tolkningsfråga). Man tror att ateismen är tron att guds existens är motbevisad, men så är inte alltid fallet. Att tro att det inte finns någon gud är ett undantagsfall av ateismen, och ingen generell definition. Jag kommer att utgå från en definition som är mer generell och det finns många anledningar till det, vilket kommer att framgå nedan.

Definition

Ateism betyder avsaknad av tro på en eller flera gudar. Denna avsaknad av tro kan generellt delas in i två huvudkategorier, stark och svag ateism.

Svag ateism, ibland även kallad negativ ateism, är helt enkelt en avsaknad av tro på en eller flera gudar. Det är en negativ tro i betydelsen att den är en negation, dvs den uttrycker ingen egen tro, utan bara misstro mot ett påstående, i det här fallet att det finns gudar. Den starka ateismen är kanske den uppfattning de flesta har om ateismen. Det är övertygelsen i positiv mening att det inte finns några gudar. Där den svaga ateismen enbart säger att det inte finns tillräckliga grunder för att tro, menar den starka ateismen att det finns skäl att tro att all gudstro är falsk. Negativ och positiv för lätt tankarna till bra och dåligt. Det är inte den betydelse orden har i detta fall, och därför föredrar jag att kalla dem svag och stark ateism. Ibland ser man även svag ateism kallas agnostisk ateism.

Många avser med ateism endast den positiva övertygelsen att det inte finns någon gud. Tyvärr är det även den definition ordböckerna ger intryck av att förmedla, men det är en onyanserad bild och inte korrekt. Den starka ateismen är ett specialfall av ateismen. Att tro att det inte finns någon gud är en variant på att sakna tro på gudar, men att sakna tro på gudar är inte en variant på den starka ateismen.

Anledningen till att jag definierar ateismen som avsaknad av tro på gudar är just att det är en vidare definition än den starka ateismen. Genom att vara bred definierar den inte bort några ateister, utan inkluderar alla som kallar sig ateister. Det kan tyckas vara rimligt att ateisterna själva ska ha tolkningsföreträdet av vad de menar med att kalla sig ateister. Rent historiskt är det så att många kända ateistiska filosofer sedan Upplysningstiden utgått från denna definition (Smith, 1990). Några exempel inkluderar Baron d'Holbach, Annie Besant, Charles Bradlaugh, Paul Edwards och Michael Martin.

Stark och svag ateism

För den som aldrig tidigare kommit i kontakt med indelningen av stark och svag ateism kan det vara ovant att tänka i de banorna, speciellt om man fått inpräntat att ateism är det uttalade förnekandet av gudar. Därför kan det vara värt att fördjupa sig i skillnaden.

Den svaga ateismen behöver inget rationellt försvar - det är utgångspositionen. Innan man tror på ett påstående bör man få någon form av argument eller bevis framlagda för sig att ta ställning till. Innan man fått sådana argument finns ingen grund att tro att påståendet är sant. I många kulturer är däremot religiösa föreställningar och argument för dessa föreställningar vanliga. Då kan man på goda grunder kräva av en svag ateist att åtminstone ha tagit till sig argumenten och funderat på dem. Fortfarande krävs inga bevis för att det inte finns någon gud för att man ska kunna kalla sig ateist enligt den svaga definitionen.

Många kallar denna variant av ateism för agnosticism, men det är inte helt sant. Många som kallar sig agnostiker menar något mer än att de bara inte tror att det finns någon gud. En del agnostiker räknar sig till och med som kristna. Det finns ingen motsättning mellan att vara både agnostiker och svag ateist på samma gång, och en del ateister kallar sig därför "agnostiska ateister". Agnosticismen är ett ämne som ligger utanför definitionen på ateism, och därför går vi inte in djupare i det ämnet här. Dock bör det understrykas att definitionen på ateist inte inkluderar den svaga ateismen för att definiera bort agnosticismen utan för att undvika att definiera bort de ateister som är svaga ateister.

En specialvariant av svag ateism är nonkognitivismen, som menar att det inte finns någon språkligt meningsfull definition av gud, och att det därför inte är möjligt att vara anhängare av teismen.

Den starka ateismen är kanske den bild de flesta har av ateismen. Orsakerna är många, och en kan vara att de svaga ateisterna inte är lika intresserade av att argumentera för sin avsaknad av tro som starka ateister är av att argumentera för sin positiva tro. Stark ateism är det uttalade förnekandet av gudar och baseras ofta på att ateisten anser att existensen av gudar leder till en logisk självmotsägelse eller att existensen av gudar inte är förenlig med det ateisten vet om verkligheten.

Stark ateism förutsätter att ordet "gud" har någon form av mening, och därför är definierat. Utifrån denna definition kan man sedan ställa upp argument mot varför denna gud inte kan finnas. Ett vanligt motargument är att sådana argument endast kan motbevisa just den gud man definierar, och att ateisten därför definierar bort gud, men definitionen på gud brukar vara hämtad från teismen så förnekar man stark ateism på dessa grunder förnekar man även den gud som ateisten har motbevisat.

Ett annat vanligt argument för den starka ateismen är religionshistoriskt. Genom att studera olika gudsbegrepp kommer man fram till slutsatsen att gudarna är påhittade av människan. Detta är naturligtvis inget formellt argument mot teismen eftersom det skulle kunna vara så att gud har precis de egenskaper som någon av de mänskliga definitionerna har kommit fram till, men de starka ateister som anför det här argumentet menar att den sannolikheten är så liten att guds existens är så osannolik att det är större anledning att tro att den inte finns än att den gör det.

Stark ateism behöver nämligen inte nödvändigtvis utgå från att den är absolut och slutgiltigt bevisad. Många starka ateister nöjer sig med samma bevis som man har för att andra osannolika varelser existerar. Att vara stark ateist är ur detta perspektiv inte mindre logiskt än att vara övertygad om att enhörningar inte finns, för att ta en annan mytologisk varelse skapad av människan.

Schematiskt kan svag och stark ateism beskrivas så här:

Svag ateism: X tror inte [att gud finns]
Stark ateism: X tror [att gud inte finns]

Ordets grekiska rötter

Ordet ateism kommer från grekiskans a- som är en negation och kan översättas med -icke, och theos som betyder gud. Det råder viss förvirring omdetta innebär att a-teism är en lära mot gud eller en icke-gudslära. En ism är ju en ideologi, och ordet kan därför delas in i tre stavelser: a-te-ism. Beroende på om man ser ateismen som a-teism eller ate-ism blir det därför antingen en lära eller en icke-lära. Ur ordets rötter går det inte att entydigt stödja den ena eller den andra definitionen. Ateism innefattar alltså rent språkligt både den generella (svaga) definitionen och den speciella (starka) varianten. För att få en så generell betydelse som möjligt bör man därför utgå från den svaga definitionen av ateism i detta hänseende.

Ordboksdefinitionen

De flesta ordböcker definierar ateism som gudsförnekelse, och därför är det lätt hänt att man tolkar detta enligt det som kallas stark ateism ovan. Denna tolkning av ordboksdefinitionen är ohistorisk eftersom den utesluter många ateister, men det är också så att det är en onödigt strikt tolkning av ordet förnekelse. Slår man upp förnekelse finns det nämligen en stark och en svag definition. Ofta är den svaga definitionen den som står först. Enligt den betyder förnekelse att man förnekar grunden som ett påstående vilar på, inte att man nödvändigtvis hävdar att påståendet är falskt. Det senare är istället den definition av förnekelse som brukar komma i andra hand. Slutsatsen av detta blir att ordspråksdefinitionen inte ska tolkas så strikt som man gör vid en första anblick. De flesta ordböcker definierar istället ateismen enligt den svaga varianten.

Hur andra ateister definierar ateismen

Den definition som presenteras här är samma definition som ateistiska organisationer som American Atheists, Internet Infidels, Positive Atheism m. fl använder. Det är även samma definition som används av George H Smith i boken Atheism: The Case Against God (Smith, 1979) och Michael Martin i Atheism - A Philosophical Justification (Martin 1990). Om man anser det rimligt att ateisterna själva ska ha tolkningsföreträdet av vad de menar med att kalla sig ateister är detta alltså den definition man ska bör utgå från. Nedan följer mina översättningar av hur dessa definierar ateismen:

"Ateism är INTE en 'tro'. Ateism härleds från grekiskans atheos och betyder helt enkelt 'bort från tron på en gud eller gudar'. Ateister 'tror' inte och det är inkorrekt att anta att tron på en övernaturlig varelse eller varelser på något sätt är likvärdig med 'icke-tron' på samma varelser. Det är den inte." (American Atheists)

"Ateism karaktäriseras av en avsaknad av tro på existensen av gudar. Denna avsaknad av tro kommer vanligtvis till antingen genom ett medvetet val, eller från en inneboende oförmåga att tro på religiösa läror som framstår som otroliga." (Internet Infidels)

"Enligt detta resonemang är den som förnekar Guds existens en legitim ateist, men han ansluter sig till en speciell sorts ateism. Om vi däremot tolkar ateism som förnekelsen av Guds existens så är den person som bara saknar teistisk tro inte en äkta ateist, utan en bedragare. Att på detta sätt exkludera vissa ateister per definition tycks mig frånstötande, och det visar okunskap om hur betydande ateister har argumenterat under många år." (Positive Atheism)

"På grekiska betyder 'a' 'utan' eller 'icke' och 'theos' betyder 'gud'. Från denna ståndpunkt skulle en ateist helt enkelt vara en person utan en tro på Gud, inte nödvändigtvis någon som tror att Gud inte finns. Enligt dess grekiska rötter är alltså ateismen ett negativt synsätt, som karaktäriseras av en avsaknad av tro på Gud. Välkända ateister i det förgågna... har antagit eller uttryckligen karaktäriserat ateism i den negativa betydelsen av avsaknad av tro på Gud." (Martin 1990)

Sammanfattning

Ordet ateism har här definierats som avsaknaden av tro på en eller flera gudar. Detta är en definition som är förenlig med ordets grekiska rötter samt ordböckernas definitioner på ateism. Det är också i linje med hur berömda ateistiska filosofer ser på sin egen ateism. För att undvika att definiera bort dessa ateister bör man därför välja den breda definition som presenteras här. Vill man skilja mellan de ateister som enbart saknar tro och de som har en positiv övertygelse att det inte finns några gudar bör man använda sig av indelningen svag respektive stark ateism.

Författare

Sidan är skriven av Fredrik Bendz

Tillbaks till startsidan

Sidan skapades Wednesday, February 12, 2003
Sidan uppdaterades senast Wednesday, December 10, 2003

Kontakta ateism.se