Är ateismen en avgudatro?

Somliga teister sprider medvetna missförstånd, eller försöker med retoriska grepp definiera bort ateismen. Ett sådant retoriskt grepp är försöket att definiera ateism som en avgudatro. De här teisterna tycks anse att deras egen tro är irrationell, så istället för att försvara den går de till angrepp mot dem som inte håller med dem i ett försök att visa att all tro är lika irrationell.

Argumentet

Argumentet för att ateism är en avgudatro ser i korthet ut så här:

  1. Ateister byter ut tron på Gud mot något annat
  2. Att byta ut tron på Gud med något annat innebär att detta andra är en avgud
  3. Om man har en avgud är man inte ateist
  4. Slutsats: Därför är ateismen ohållbar

Motargument

1. Ateister byter ut tron på Gud mot något annat

Ateism innebär endast att inte tro på en eller flera gudar (se definition av ateism). Att inte ha gudstro betyder inte nödvändigtvis att man byter ut gudstron mot en annan tro.

Ibland använder teister en väldigt vid definiton av detta andra, så att till exempel begär efter pengar, eller att titta på TV är en tro. Detta är naturligtvis bara retoriska grepp som inte relaterar till ateismen. Det finns många teister som vill ha pengar och tittar mycket på TV, så det är absolut ingenting som skiljer ateister från teister. Att sträva efter pengar eller titta på TV är ingen tro, och absolut ingen tro i den religiösa betydelsen. Den enda skillnaden mellan en teist och en ateist är att ateisten inte gör ett antagande som teisten gör.

Ett annat försök är att definiera tro som att man är anhängare av något speciellt filosofiskt system. Samma invändningar som ovan gäller för det påståendet. Att vara t.ex objektivist, positivist, existensialist, utilitarist eller humanist är ingen religiös tro och ingen gudstro. Det är orimligt att hävda att den som saknar gudstro men tillskriver sig ett filosofiskt tankesystem inte kan vara ateist, eller att detta filosofiska system skulle vara ett substitut för gudstro.

Argumentet utgår också från det orimliga antagandet att gudstro är utgångspunkten. Ingen människa föds med tro på Den Sanna Guden, utan det är något som man lär sig genom kulturen. Det finns inte heller något som visar att människans tidigaste föregångare hade gudstro, utan det är snarare något som vuxit fram genom kulturernas utveckling. För att visa att gudstro är utgångspunkten måste man alltså först visa att människan inte har uppkommit genom en naturlig utveckling och att alla människor föds med gudstro. Det är rimligare för en ateist att det ateism är utgångspunkten och att människor sedan skapar sina gudar i ett kulturellt sammanhang.

Ur ateistisk synpunt kan man dessutom anse att det är gudstron som är det andra. Om man ser till gudstro funktionellt så syftar den till att ge mening åt livet, förklara ett större sammanhang, ge en grund för moralen osv. I sin strävan efter att få svaren på dessa frågor söker sig många människor till olika religioner utger sig för att besvara dem. Man nöjer sig så att säga med gudstron och därigenom tror man sig få svaret på de frågor man söker. Många ateister menar då att gudstron blir ett substitut. Man väljer den enkla vägen men det svar man får är inte det rätta svaret i någon mening. Alla ateister menar naturligtvis inte att så är fallet. Man kan till exempel mena att alla livsåskådningar ger ett relativt eller personligt svar som passar just den som söker, men i vilket fall som helst är inte ateism något substitut för svaret, utan det gör bara att man får söka det på annat håll.

2. Att byta ut tron på Gud med något annat innebär att detta andra är en avgud

Även om teisten skulle lyckas belägga att man som ateist byter ut tron på gudomar mot något annat återstår att visa att detta "något annat" är en avgudatro. Ordet avgud har två betydelser. Den primära betydelsen är att man har en främmande eller falsk gud i förhållande till den "sanna" guden (vilket alltid innebär den egna guden, och alltså är ett relativt begrepp). Ordet avgud har också en sekundär betydelse, som innebär att till exempel en rockidol eller pengar kan vara en avgud.

Att i ett argument använda olika betydelser av ett ord som om de vore samma sak är ett logiskt felslut som kallas ekvivokation (min översättning av engelskans equivocation). Att det finns ateister - och teister - som håller sig med avgudar enligt den andra betydelsen av ordet innebär inte att de har avgudar enligt ordets primära betydelse. Eftersom ateism innebär avsaknad av gudstro, och den sekundära betydelsen av ordet avgud inte har alls med gudstro att göra har denna betydelse av ordet inte heller med ateismen att göra. Ateism är utan gudstro. Att hylla en idol eller tillskriva sig ett filosofiskt system är ingen gudstro.

Det finns ett klassiskt argument som illustrerar varför ekvivokation är ett felslut:

"Livet är en strid, striden är en kamp, kampen är en häst, hästen är en dragare, dragaren är ett stadsbud, stadsbudet är en knöl, knölen är en potatis, alltså är livet en potatis."

3. Om man har en avgud är man inte ateist

I argumentets andra led likställdes ateismen med avgudatro i ordets sekundära betydelse och i det tredje steget används det i sin primära betydelse. Som visats ovan är detta ett logiskt felslut som kallas ekvivokation. Det är få som skulle säga att ateism innebär att ha avgudar i ordets primära betydelse ("främmande eller falsk gud i förhållande till den egna guden"), men argumentet har inte fastställt att en ateist har en sådan avgudatro. Därför följer inte slutsatsen på premisserna, och argumentet är ett logiskt felslut.

Sammanfattning

Argumentet att ateismen skulle vara någon form av avgudatro är ett logiskt felslut som heter ekvivokation. Man använder ett ord som har flera betydelser och blandar samma dessa betydelser som om de vore samma. Det är vanligt, bland annat inom politiken, att använda ekvivokation som retoriskt grepp, men som logiskt argument är det ovärdigt eftersom slutsatsen inte följer på premisserna.

Ateism innebär endast avsaknad av gudstro, och medför inte automatiskt att man ersätter den med något annat. Dessutom är det rimligare att anta att ateism är utgångspunkten och att gudstro är något man lär sig genom sin kultur, eller att gudstro är ett substitut för de stora frågorna. Många teister ägnar mer tid och tankeverksamhet åt pengar, TV-tittande eller filosofiska system än åt sin gudom så det finns det ingen skillnad mellan teister och ateister i det avseendet. Ateister som satsar på sin karriär gör det inte för att de tycker att karriären är viktigare än gudarna, utan helt enkelt för att de inte tror att det finns några gudar.

Författare

Sidan är skriven av Fredrik Bendz

tillbaks  Tillbaks till startsidan


Copyright © 2004 ateism.se

Sidan skapades Sunday, September 26, 2004
Sidan uppdaterades senast Sunday, September 26, 2004

Valid CSS!

Valid HTML 4.01!

Kontakta Ateism.se

(* extern anslutning)